The dedication of my life...
Kategori: Böcker
The
dedication
of my life
is split
seven ways:
To Harry,
To Sherlock,
To The Doctor,
To Katniss,
To, Dean and Sam
To The Avengers,
And to Bilbo Baggins
For sticking
with me
until the
very
end.
And I still cry over fictional characters...
Kategori: Böcker
Bestämde mig för att gå igenom bilderna på mobilen och rensa lite vilket var ett väldigt dåligt beslut, eftersom det slutade med att jag låg och grät över Fred och George och Harry Potter serien i allmänhet medan jag lyssnade på Ed Sheeran... Som sagt, väldigt dåligt beslut!
Jag kollade klart på säsong fem av Doctor Who igår, och eftersom Netflix varken har säsong sex eller sju (och eftersom jag inte vet hur man tittar på internet annars) så finns det inget mer att kolla på nu... Det är nästan så att jag börjar gråta igen. Jag menar, vad ska jag göra nu?? Jag vill veta hur det går, jag vill se mer Amy och Rory, se mer Amy och Doctor, veta vem River Song är (fast jag har mina aningar) och SE MER. Och sista avsnittet - julspecialen. Oh. My. Freaking. Wizard. God. För det första - MICHAEL GAMBON. En Harry Potter och Doctor Who mash up! Jag hoppade runt i mitt rum och skrek ett rätt bra tag när jag insåg att självaste Albus Percival Wulfric Brian Dumbledore var med i avsnittet! ASDFGHJKL. Men sedan. Själva avsnittet. Åh vad jag grät. Det var så sorgligt och gulligt och Michaels karaktär. Så underbar! Och hela planeten var helt fantastisk, med fiskar som simmar i dimman och att de blir lugna när man sjunger (egentligen något med ljudvågor som rör sig i någon slags kristall, jag vet...). Jag blev kär i den planeten. Och i Michaels karaktär. Och i Doctor. Fast det är inget nytt - kär i Doctor har jag varit sedan avsnitt Rose...
Åh, och vet ni? Imorgon får jag jullov, äntligen! Hela den här veckan har varit så himla slapp och skön. I måndags och tisdags hade vi elevens val, vilket innebär att du får arbeta med valfritt ämne på valfritt sätt. Det är egentligen en väldigt bra sak, eftersom du då får möjligheten att bättra på ditt betyg i ett ämne du känner att det behövs. Men eftersom jag jobbade med min vetenskapliga uppsats som ska skrivas någon gång under nian var det väl inte superkul... Men mycket bättre än vanliga skoldagar! Sedan, idag, så hade vi redovisningar om vad alla i klassen hade gjort under elevens val, och eftersom nästan alla hade arbetat med den vetenskapliga uppsatsen gick det vädigt snabbt. Det innebar att vi, kvart över tio, kunde börja städa, vilket resulterade att vi kvart över elva var klara med dagens uppgifter. Då fick vi gå och äta tidigt och sedan sluta! Så imorgon ska vi till något museum och titta på någon konst tror jag, vilket inte är så jätteskoj, men fortfarande bättre än schemalagda dagar. Vi slutar runt 12.00, och sedan klockan halv sex börjar avslutningen. Och sedan är det jullov, woho!
Hoppas att ni har haft en skön vecka också, och att ni njuter av lovet som kommer (eller att ni redan nu njuter om ni har fuskat så mycket att ni redan slutat...)
Kram!
Jag har verkligen inte gjort den här - cred till vem som nu gjort den!
Just det, igår bestämde jag mig för att plåga mig själv lite till och läste lite Rose/Ten fanfiction... Och idag tittade jag på lite Rose/Ten avsnitt... Suck och gråt, mitt fina OTP.
Allons-y!
Kategori: TV-serier
Detta inlägg kan innehålla spoilers!
Hej på er!
Under höstlovet började jag (äntligen) titta på den supermegafoxyawesomesuperdupergrymma brittiska serien Doctor Who, en tvserie som handar om tidsresenären the Doctor, hans följeslagare och alla svårigheter de stöter på! (för en mer invecklad förklaring, sök på IMDb eller wikipedia, men var noga med att välja den nygjorda serien). Jag räknade precis ut att jag, pinsamt nog, har lyckats se klart tre säsonger på två veckor... Men det är det värt, med tanke på hur fantastiskt bra det är! Hur som helst tänkte jag ta och berätta för er exakt vad det är med Doctor Who som är så genialiskt, så att jag kan inspirera er att glutta på det.
Vad jag tycker är så totally awesome med Doctor Who:
- Ett ord: tidsresor! Jag är väldigt förtjust i fantasy och science fiction, och speciellt alla krångliga regler som finns. Ofta händer det något som redan har hänt, eller de träffar någon som har träffat de i framtiden, eller så lyckas de bryta mot någon lag och till och med the Doctor måste tänka till. Sådana finurliga saker älskar jag!
- Alla små saker som händer under en säsong (eller flera) som sedan knyts ihop och helt plötsligt fattar man allt!
- The Doctor. Han är fullkomligt omöjlig att inte älska! Han är knäpp, ibland helt galen, smart, genialisk, briljant och så mycket mer! Han vill aldrig döda någon om han inte måste, han försöker alltid göra sitt yttersta för att skydda sin kompanjon och han är så ensam, så ensam, så hela kroppen blir överbelastad med känslor!
- Fienderna. Vissa fiender är tydliga ailiens som man fattar att de inte finns på riktigt, men så emellanåt dyker det upp en varelse som man (i alla fall jag) blir riktigt rädd för och som inte är omöjlig att den finns på riktigt. Till exempel skyltdockorna i första avsnittet i första säsongen, eller statyerna som rör på sig så fort ingen ser dem.
- Rose! Hon är the Doctor's medresenär den första och andra säsongen och jag shippar de två så mycket! De tycker så mycket om varandra och det finns så många Rose och the Doctor moments och jag grät floder när de skildes åt! Så mycket känslor överallt.
- Att man inte får reda på allt från första början. Det dröjde ett rätt bra tag innan jag fått mig en klar bild över the Doctor, men han slutar aldrig överraska mig! Dessutom får man heller aldrig riktigt veta alla regler eller alla platser, man får reda på det efter hand, och det tycker jag bidrar till att serien är så bra!
Jag skulle kunna hålla på i en evighet och berätta vad som gör Doctor Who så bra, men eftersom jag inte vill tråka ut er och eftersom att jag är trött nu så avslutar jag här. Hoppas att ni blev sugna på att kolla in det - ni kommer inte ångra er! God natt!
